Samiskt organisationsliv fyller 100 år
Det är ett stort jubileumsår för det samiska samhället i år. För hundra år sedan bildades de första samiska föreningarna och den första samiska organisationen. Missnöje med renbeteslagarna i slutet av 1800-talet var den direkta orsaken till mobiliseringen.
 Sámi Radio, Giron: : 25.05.2004 kl. 09:59
Den svenska samepolitiken och samernas ställning i samhället fram till och med början av 1900-talet varierar.
Under 1700-talet har samerna en stark rätt till sina skatteland som närmast påminner om en äganderätt. Men under 1800-talet blir förhållandena sämre och sämre. Myndigheterna struntar i de samiska skattelanden, delvis med rent rasistiska grunder som att samerna tillhör en lägre civilisation som inta kan äga sina marker.
- Israel Ruong brukade kalla första hälften av 1800-talet för den samiska rättslöshetens period. Staten gör som de vill med samerna och bryr sig inte om några rättigheter, säger författaren och historikern Lennart Lundmark.
Renbeteslagarna
I mitten av 1800-talet sker en förbättring. Odlingsgränsen dras upp för att skydda rennäringen och vinterbetesrättigheterna förstärks.
De första renbeteslagarna kommer 1886 och 1898.
1886 års lag innebär bland annat att lappskattelanden avskaffas formellt och lappbyarna instiftas för att bedriva renskötsel.
Lagen medför också att samerna för första gången indelas i renskötande och icke-renskötande samt att lappfogdesystemet inrättas.
1898 kommer en ny renbeteslag som innebär att renskötarna blir skadeståndsskyldiga för renar som betar på nybyggarnas ängar, trots att ängarna ligger på gamla lappskatteland.
Sämre ställning
Samerna anser att de nya lagarna gör att de hamnar i en ännu sämre ställning gentemot nybyggarna och nu börjar samerna att mobilisera sig för första gången.
- Renskötarna protesterade i första hand för att de kunde bli ersättningsskyldiga för ängar som låg inom gamla skatteland. Det här var grunden till mobiliseringen kom i gång., säger forskaren Patrik Lantto, som skrivit en avhandling vid Umeå universitet om samernas politiska mobilisering.
Protestskrivelse till kungen
Under ledning av Thomas Nilsson, far till den legendariske Torkel Thomasson, reser en mindre grupp samer från Västerbotten till Stockholm. Den 6 februari år 1900 får samerna audiens hos kung Oscar II för att överlämna en protestskrivelse.
"Ogynnsamma förhållanden komma därvid att medverka, icke minst den skadersättningsskyldighet, den renägande lappen numera underkastas enligt bestämmelsen i § 14 uti lapplagen den 1 juli 1898 och genom hvilken bl. a. en lappman helt nyligen dömdes till tre tusen kronors skadersättning. Och hvarför skall lappens existensförmåga kringskäras af lagar? Erfarenheten lärar att inget folk går så framåt som när frihet råder i alla delar. Lappens frihet är kringskuren," skrev Elsa Laula 1904 i sin skrift "Inför lif eller död? Sanningsord i de lappska förhållandena."
 Tisdag 7.55
|
