Språklagen granskas - rapport till riksdagen efter nyår
Tre olika rapporter till riksdagens konstitutionsutskott med inriktning på statens minoritetspolitik förbereds just nu. - Det är fortfarande majoritetssamhällets ideologier som styr, säger professor Kenneth Hyltenstam vid Stockholms universitet, en av utredarna.
 Sámi Radio/Sisuradio: 21.12.2004 kl. 07:26
I slutet på 90-talet undertecknade Sverige Europarådets minoritetskonvention samtidigt som man erkände samiska, finska, tornedalsfinska, jiddisch och romani chib som minoritetsspråk i Sverige.
Kenneth Hyltenstam har studerat på vilket sätt Europarådets konventioner för minoriteter och minoritetsspråk har påverkat situationen i Sverige.
- Det hänger ihop med vad folk har för attityder när det gäller vilka resurser som ges för att lagstiftningen ska genomföras, säger Kenneth Hyltenstam.
- Som det är nu har jag en känsla att man på vissa nivåer i samhället har accepterat att lagstiftningen finns. Man känner det som en plikt att uppfylla lagen till en miniminivå, och ibland knappt det, säger Hyltenstam.
Uppföljning
Konstitutionsutskottet beslutade redan 2002 att göra en uppföljning vad gäller nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Därför görs nu flera studier för att ta reda på om de nationella minoriteternas inflytande har förstärkts samt om minoritetsspråken har getts det stöd de behöver för att hållas levande.
Granskande myndigheter
Lars Elenius vid Luleå tekniska universitet har fått uppdraget att studera på vilket sätt framförallt samiska, finska och meän kieli har använts vid myndighetskontakter i Norrbotten.
Kenneth Hyltenstam ska följa upp hur Sverige har levt upp till Europarådets konventioner.
- Regeringen och riksdagen måste tänka vidare på hur man ska säkra att lagstiftningen genomförs. Myndigheterna som har en granskande uppgift kanske måste spela en större roll, säger Kenneth Hyltenstam.
|
