 |
Skriv ut 
|
|
|
|
|
 |
 |
|
|
Samiska vandringsleder i Dalarna
Bild: Jouni Tervalampi
(Klicka på pilen under bilden för att få en större bild) |
|
|
 |
|
|
Jouni Tervalampi |
|
|
 |
|
|
|
Samiska vandringsleder i Västmanland
Bild: Jouni Tervalampi
(Klicka på pilen under bilden för att få en större bild) |
|
|
Bortglömd samisk historia i Mellansverige
Det finns en lång samisk historia i Mellansverige - ända från stenåldern fram till dags dato. Det menar arkeologen Inger Zachrisson som medverkar i en nyutkommen bok om Idre samebys historia. Men den här historien verkar länsmuséet i Dalarna ha glömt bort menar Zachrisson.
 Sámi Radio, Västerås: Jörgen Heikki: 12.11.2004 kl. 11:38
En allmän uppfattning bland forskare har under hela 1900-talet varit att samerna var ett folk som kom invandrande norrifrån - till de sydsamiska områden först på 1600-talet.
Det här är en inställning som Inger Zachrisson varit med och vänt på. Samernas förfäder var i stället ett fångstfolk som kom söderifrån och följde inlandsisen tillbakadragande.
Gravar bevisar
Ett av de främsta beläggen för tidig samisk historia i det sydliga samiska området är gamla gravar.
Ett av exemplen är Krankmårtenhögen i Härjedalen som härrör sig från tiden kring Kristi födelse - men liknande gravar har hittats betydligt längre söderut.
Inger Zachrisson berättar att det finns gravar liknande Krankmårtenhögen i hela Dalarna och delar av Gästrikland.
- Det här är tvåtusen år sedan och då fanns det inga nordiska bygder i landskapen, säger Inger Zachrisson.
I norra Dalarna finns det gravar från åren mellan 400 och 800 efter Kristus.
- Även de gravarna måste tolkas som samiska, säger Inger Zachrisson.
Sveptes in i näver
Inger Zachrisson skriver i boken om Idre sameby att typiskt för de samiska gravarna var att de oftast låg vid sjöstränder. Därför har gravarna tidigare kallats för insjögravar - men i dag talar arkeologerna om fångstmarksgravar.
Andra typiska drag för samiska gravar var att gravarna lades i nord-sydlig riktning samt att de döda ofta sveptes in i näver.
Var det här en tillfällig samisk kultur som sedan drog sig tillbaka från Mellansverige?
Ja, den tesen har en del forskare framfört. Arkeologen Evert Baudou, som vittnade för markägarna i renbetesmålet, har hävdat att den sydliga samiska kulturen dog ut.
Renskötsel i Mälardalen
Men även denna bild håller nu på att förändras.
Författaren Jouni Tervalampi har studerat gamla kyrkböcker som visar att det fanns en fast renskötande samisk befolkning som flyttade med renar ända ner till Mälaren.
De bedrev en form av skogssamisk renskötsel i Dalarna, Västmanland och Gästrikland i första hand.
- De var precis som den övriga samiska befolkninge uppdelade familjevis och flyttade med sina renar efter samma flyttvägar år efter år. Men staten och kyrkan tvingade bort de med hårda metoder och de sista uppgifterna om samer med renar som jag har hittat är från Dalarna kring 1820, säger Jouni Tervalampi.
Glöms bort
Det här är dock en historiebeskrivning som är helt okänd för de flesta.
- Det är en lång och rik historia som inte är mycket känd eller beaktad. Kommer man till Dalarnas museum så ser man den rika folkkulturen med Carl Larsson och bonadsmåeleriet medan den samiska kulturen har glömts bort, säger Inger Zachrisson.
|
